Medier i Sverige

Medier i Sverige

Massmedier i Sverige är väldigt starka eftersom den svenska folket är världsledande på att ägna sig åt mediekonsumtion. Svenska medier regleras av tryckfrihetsförordningen som kom ut i sin första version 1766 och yttrandefrihetsgrundlagen. I korthet så garanterar dessa etableringsfrihet, censurförbud, anonymitets- och meddelarskydd och rätten att ta del av myndigheters handlingar genom offentlighetsprincipen. Rättsfall som rör tryckfrihetsförordningen avgörs av en jury, till skillnad från andra rättegångar.

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet med dess definition och restriktioner och har sitt ursprung i 1766 års svenska Tryckfrihetsförordning, som är väldens äldsta lag för större allmän tryckfrihet och yttrandefrihet.

Det var under Adolf Fredriks försvagade styre under 1700-talet, en tid som man kallade frihetstiden, då det inte fanns någon enväldig regent och det fanns allt större beslutsutrymme för riksdagen där det uppstod ett politiskt debattbehov med de framväxande partierna hattar och mössor. Det var mösspartiet som 1766 genomdrev en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen för offentliga handlingar i svenska myndigheten. Denna förordning innebar att man först i efterhand kunde ställas till svars i domstol för vad parter eventuellt kom att uppfatta som oacceptabla publikationer. Denna utveckling hade sin grund i upplysningstidens allmänna och internationellt kuvade samhällsdiskussioner.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Till skillnad från den gamla tryckfrihetsförordning, så är yttrandefrihetsgrundlagen den yngsta av Sveriges grundlagar och togs i bruk 1992. Lagen innebär bland annat att alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor i radio, TV, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar. Det finns ingen myndighet som kan kräva att något som ska framföras i radio, TV eller annan sort upptagning först ska granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Här finns dock ett undantag och det är biofilmer som ska visas för barn under 15 år. Lagen innebär också att den som är upphovsman till ett radioprogram, TV-program eller liknande, har rätt att förbli anonym.

Denna lagen har väldigt många likheter med tryckfrihetsförordningen men berör inte tryckta skrifter. Däremot omfattar den webbplatser och databaser som drivs av ett massmedieföretag.

Yttrandefrihetsbrott

Ett yttrandefrihetsbrott är begränsningar i yttrandefriheten, till exempel om det gäller hets mot folkgrupp, vilket anses som ett hatbrott och som ofta innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning för en eller flera utpekade folkgrupper. Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller en hänvisning till tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Därför sammanfaller yttrandefrihetsbotten med tryckfrihetsbrotten.

Vid grova yttrandefrihetsbrott mot staten och vissa sekretessbrott så finns det inget anonymitetsskydd att tillgå för upphovsmannen till radiosändningen, TV-programmet eller webbsidan. Även källskyddet faller bort vid dessa grova yttrandefrihetsbrott. Källskyddet är den tystnadsplikt som omfattar journalister, tidningsredaktioner, massmedieföretag, nyhetsbyråer, förlag, frilansjournalister och personer som är verksamma inom tryckerier. Bokhandlare omfattas inte av denna tystnadsplikt, men att bevara skyddet och anonymiteten för tipsare och källor bedöms vara bland det viktigaste som finns för journalister. Det är också förbjudet, med vissa undantag, för allmänna organ att försöka ta reda på vem som lämnat en uppgift till en journalist, så kallad ”efterforskande av källa”. De får inte heller utsätta meddelaren för repressalier om det skulle vara så att förmeddelaren är känd.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *